Moneybrother på Södra Teatern
Den här gången är Anders Wendin ute på teaterturné med ett band bestående endast av honom, Henrik "Kisa" Nilsson och Magnus Stinnerbom. På scenen står ett 20-tal instrument och ingen av låtarna låter riktigt som vanligt. Även fast jag antar att det är väl inrepat känns det så improviserat att jag kunde svära på att jag bevittnar en jamsession i Anders Wendins egna vardagsrum.
Det känns som att detta mer intima format ger Anders Wendin mer utrymme än någonsin att vara den entertainer han är och hans alltid lika charmiga mellansnack får den plats som de förtjänar. Under kvällen får vi höra historier om allt från när han sjöng karaoke med Tiger-Man i Thailand till hur han träffade bandmedlemmen Magnus för första gången i en bastu på västkusten.
De underhållande mellansnacken tillsammans med de smått fantastiska imitationerna av duettpartners som Ane Brun och Sarah Dawn Finer gör att det nästan känns mer som en revy än någonting annat. När han även gör några covers på bland annat Amy Winehouse förstärks den känslan, och jag gillar den. Med risk för att låta som en medlem av Idol-juryn så var just Back to black ett riktigt bra låtval, den passar Anders röst helt perfekt.
Poängen med genuspedagogik
Läs den och förfäras!!!
Jag sitter typ och skakar för att jag inte kan förstå hur människor kan vara så trångsynta och ignoranta.
Artikeln handlar om ett förslag från moderaterna om att det ska införas mer genuspedagogik på dagis och i skolan, vilket till exempel denna Viktoria Klint är emot då det skulle kunna "förvärra den psykiska ohälsan bland unga". Hon tycker såhär: "Att tvinga in barn i roller som inte känns naturliga för det enskilda barnet skulle i vissa fall kunna få den effekten".
Eh, vet hon ens vad genus är? Genus skapar könsroller och pressar in flickor respektive pojkar i dem.
Viktoria Klint fortsätter:
"Jag ser ändå en risk att genusidén blir ett filter som läraren kommer att möta barnet igenom. Jag menar inte att det är fel att exempelvis uppmuntra en flicka i förskolan att gå till snickarverkstan, men det skulle bli väldigt konstigt om flickan trots allt föredrar dockhörnan och då får höra att: "ur ett genusperspektiv så vore det bättre om du gick till snickarverkstan". Då kommer barnet att känna att det som man egentligen vill göra inte är rätt."
Återigen: vet hon inte ens vad genus är?! Det finns redan ett filter som läraren möter barnet genom, GENUSFILTRET! Hela idén med genuspedagogik är att ta bort filtret, att läraren ska möta ett barn som individ istället för kön.
Viktoria Klint har gått på de vanligaste myten om genuspedagogik, att den är till för att göra flickor till pojkar och tvärtom. Det är inte alls vad det handlar om, istället är målet att bredda könsrollerna så att inget barn ska bli intvingad i en roll de inte vill ha.
Annika forever in my heart
Jag ska hålla ett tal på svenskan om en musikalisk förebild. Såklart ska jag hålla om Annika Norlin.
Jag har skrivit stora delar av det, men idag på lektionen kände jag bara att jag inte kan framföra det. Det känns alldeles för personligt och det känns inte som att det riktigt är något som jag vill dela med mig av. Å andra sidan kanske det vore bra. Det skulle nog kunna förbättra saker om folk visste lite mer om mig. Jag ska gå ALL OUT!
Såg förresten världens bästa person, Annika Norlin, på Debaser i onsdags. Fantastiskt såklart!
Läs Annah Björks recension i City här. Hon har verkligen fattat vad det handlar om.
Om att skriva
Jag har för tillfället ganska svårt med att skriva. Jag har ofta det, även fast jag gillar att göra det.
Den enda perioden jag egentligen har haft lätt för att skriva var under förra året när jag läste Textkommunikation. Jag tror det mest berodde på att jag fick upp skrivartempot då jag var tvungen att producera ganska mycket text. Sen dess har det stannat av litegrann vilket har lett till vissa problem nu när jag har en massa rapporter, uppsatser, tal och liknande att skriva.
Mina största problem när det gäller att skriva är oftast att komma igång, få tummen ur. Sedan får jag nästan alltid sjuka prestationskrav och känner att jag är för dålig. Om jag istället försöker skriva lite mer avancerat tycker jag bara att jag är en tönt som tror att hon är något. Just det har ganska mycket att göra med att jag har svårt att separera mig själv från texten jag skriver. Det var jag faktiskt också mycket bättre på förra året, nu har jag tappat det.
Det är synd för det är faktiskt det rådet som jag har fått mest nytta av när det gäller mitt skrivande. Att bara separera sig från det man gjort, då släpper man på ganska många hämningar och ofta blir resultatet mycket bättre.
Just nu är en av alla skrivuppgifter jag har att göra att skriva manus till ett tal. Det är mycket svårare, för då kan man inte separera sig från det på samma sätt. Man måste ju framföra det sen och då står man där, ens person sammanfogad med texten utan möjlighet att distansera sig från den.
Jaja, det är väl bara att sätta igång.
Välkommen till min nya blogg!
Nej, det här är bara någonstans där jag förbereder mig och över på att skriva. Jag kommer behöva det för min framtid.
